Walking the...what?
Uttrycket "walking the razor´s edge" hämtar inspiration från en passage i Katha Upanishad (1.3.1.4);
Sharp like a razor´s edge is the path, the Sages say, and difficult to traverse.
Människans sökande efter inre frihet och självkännedom är tidlös. För mig har det aldrig funnits något viktigare än att fundera över vad vi egentligen gör här och vad vi egentligen håller på med. Vad hände innan och vad händer efteråt? Denna blogg är ett utlopp för mina egna funderingar kring livets stora frågor. Den kommer handla om tvivel och ensamhet, liksom att försöka hitta sin plats i en värld som upplevs vara helt galen, kaotisk, totalt oförutsägbar och alldeles, alldeles...underbar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så sant! Djur är underbara, de är som de är och är fullt nöjda. Vi har mycket att lära oss ifrån dem.
SvaraRaderaJa, verkligen! Och jag tänker att något vi kan lära oss är förmågan att acceptera någon annan precis som den är, precis som våra djur gör med oss. Det är nog det vi alla längtar efter innerst inne, att få lov att vara som vi är utan att förändra, fixa till eller censurera oss själva. Mest av allt behöver vi nog ge oss själva den tillåtelsen.
SvaraRadera